Ludvig ♥

Min Ludde har alltid pratat mycket. När han var bebis jollrade han mycket och länge. :) När han närmade sig året så började han "prata" genom att låta en massa, men i olika tonlägen och i meningar. Nu pratar han massor, kan typ en miljon ord (känns det som) och lägger ihop det i långa meningar. Och när han vaknat en morgon och sätter igång och pratar, så slutar han ju aldrig, haha. Han pratar så pass mycket att jag funderar på om man kan få sår i öronen av allt prat. ;) Visst är det kul att ha någon att prata med hemma, det är ju bara han och jag om dagarna, typ. Och han kan ju föra en dialog nu. Plus att han frågar om allt och alla, hela tiden. :) Men även om han är duktig på att prata så gör han sig inte förstådd hos precis alla. Han har precis börjat med att fråga "Vad gör du?", helt rent. Men om han frågar mig vad någon annan gör så säger han "göjan" (vad gör han) Så när vi gick till dagis igår och hade precis kommit utanför dörren så står en gubbe och installerar nåt. Ludde tittade på mig och pekade på gubben o sa: Göjan? Varpå gubben vänder sig om o säger: Nää du, jag heter Lars(?) Hahahaha. Va tokigt de kan bli ibland. :) Nu ligger min älskling o sover. Jag ska bara duscha lite snabbt så ska jag sova me! :) Godnatt.